I konfliktzoner har det rapporterats att 30-60 procent av sår som förekommer är infekterade, vilket ökar på belastningen på kirurgin i området. Studier från pågående och nyligen stoppade väpnade konflikter har visat att en oroväckande stor andel av de patienter som behandlas för infekterade sår har infekterats av bakterier som uppvisar antibiotikaresistens. Standardbehandling av infekterade sår i konfliktområden är upprepad rengöring av såret, byte av förband och administrering av antibiotika tills tecken på infektion avtar. Slutgiltig men fördröjd stängning av såret uppnås sedan med lambåkirurgi eller delhudstransplantation, eller med en kombination av dessa.
Traditionellt rekommenderar kirurger och flera humanitära organisationer administration av honung som behandlingstillägg för infekterade sår, med grund i att honung har antimikrobiella och hyperosmotiska egenskaper. Få vetenskapliga studier finns för att stödja behandlingen och en Cochrane review från 2015 slår fast att för lite data finns för att kunna dra slutsatser om honungens effektivitet i behandling av sår. En fördel med honung är att den finns tillgänglig till ett lågt pris i låg- och medelinkomstländer. Om honungsbehandling kan visas vara effektivt mot infekterade sår kan användningen av den bidra till att kirurgiska resurser kan användas mer effektivt i konfliktområden, och bidra till att minska antibiotikaresistens världen över.
Ett pågående projekt på KMC syftar till att utvärdera effekten av topikal honung på att lindra sårinfektion, jämfört med administrering av systemisk antibiotika.
Kontakt: Måns Muhrbeck
